by Efter att ha snubblat in i musikvärldens mitt när en vän i branschen såg ett klipp där hon sjöng, landade FRÉNE snabbt ett skivkontrakt. I juni kom debutsingeln, och idag släpps den snygga uppföljaren Bad Boys tillsammans med Lincoln Jesser som tidigare arbetat med Terror Jr och G-Eazy. Popsorl har ställt några frågor till den aktuella artisten.
Du släpper låten tillsammans med producenten Lincoln Jesser, som jag förstår att du fick kontakt med via Instagram av en slump. Ni har sedan arbetat på låten tillsammans men i olika länder. Hur har den processen sett ut?
– Det har varit väldigt roligt för kreativiteten har flödat. Man har fått hitta nya tillvägagångssätt och vocals har fått spelas in i min garderob exempelvis. På grund av omständigheterna har jag och Lincoln fått en väldigt fin kontakt och haft extremt roligt under tiden låten gjordes. Även om vi aldrig träffats i verkligheten känner jag mig väldigt trygg med att jobba med honom och det föll sig naturligt. När jag skrev låten under pandemin blev jag samtidigt extremt ghostad. Något jag inte blivit så provocerad av tidigare men under en pandemi gick gränsen. Jag fick veta att Lincoln tänkt att låten skulle handla om bad boys, så det var perfekt att skriva om. Låten är ju väldigt ironisk, jag tycker att det är lite småkul att snubbar njuter av att bli kallade ‘’bad boys’’.
Finns det något annat drömsamarbete?
– Jag har många, men just nu ser jag fram emot att få jobba med Queen Herby samt Cakes Da Killa när tiden är rätt för det.
Du släppte din debutsingel DRIPPIN’ för ett tag sedan. Hur var hela den upplevelsen?
– Att släppa debutsingeln var fantastiskt på många sätt, men det bästa var att folk som sett ner på mig innan nu inte har så mycket att säga. Utöver det har jag fått otroligt fin respons och jobbar hårt på mer musik. Folk tycker att den är unik och spännande, något jag har som mål, så det uppskattas. När jag släppte DRIPPIN’ hade jag ju också en lång kamp bakom mig där jag under flera år levde med en kille som sa att jag aldrig skulle lyckas göra musik, så att äntligen göra det var stort.
Det förstår jag! Hur kom det sig att du började med musik från första början?
– Musiken kom av en slump där jag bara levde på och tursamt nog hittade rätt. Ibland tar man fel väg, men musiken var alltid rätt. Jag har alltid fascinerats av det faktum att så mycket känslor och tankar får plats på cirka tre minuter och musiken har nog alltid omedvetet varit en stor del av mitt liv. En speciell låt för varje händelse i livet är lättast att beskriva det som tror jag. Jag vill kunna ge vidare det jag fått av musiken, och upptäckte att jag har väldigt mycket att dela med mig av också.
Hur har din musikaliska resa sett ut från början till nu?
– Det är töntigt att beskriva resan som en berg- och dalbana även om det är en bra beskrivning. Jag drogs in i musikbranschen väldigt spontant. Jag pratade med min manager och samma vecka hade vi möten med producenter, en månad senare var jag i London och tre månader efter det släpptes DRIPPIN’. Det var väldigt mycket som hände, men det var utvecklande. Det var skrämmande fram tills att DRIPPIN’ släpptes, efter det har jag bara känt passionen i att göra bättre och bättre även om jag är stolt över vad jag åstadkommer. Idag är jag väldigt självsäker i mitt skapande och vet vad jag är ute efter. Eftersom jag hade så mycket tvivel innan jag ens hade börjat låter jag idag ingen trampa mig på tårna eller se ner på mig för att jag är ny i branschen.
Hur ser din vardag ut nu när kulturvärlden vänts upp och ner på grund av pandemin?
– Det finns nog ingen som uppskattar pandemin, men det har blivit ett sätt för mig att tänka i nya banor, vara tacksam för det jag har och inspireras av det. Musiken har varit extremt viktig i dessa tider, för att drömma sig bort till bättre tider I guess. Det finns ju ingen torka i vad man kan skriva musik om nu iallafall. Jag såg dock fram emot att träffa fler människor inom branschen men det får bara vänta tills bättre tider!
Slutligen, kan du tipsa Popsorls läsare om tre låtar som ingen får missa?
– Jag har tre kategorier i min go-to musik, så skulle isåfall tipsa om Dinner Guest med AJ Tracey featuring MoStack, låten är samplad från Push the feeling med nightcrawlers. Made it med Teyana Taylor går på repeat när jag styr musiken, alla runt omkring mig har nog tröttnat nu men till nya öron säger jag bara, varsågod. DEVs nya Mango måste jag också tipsa om, framförallt eftersom världens bästa producent gjort den.
Du lyssnar på Bad Boys nedan. FRÉNE finns att följa på Instagram.
